18 juli 2010

Utflykt till Hälsingland och garnfrosseri

Lingarn till kommande projekt, maskinstickade?
En av dagarna var det utflykt till Hälsingland och vi satte oss på bussarna tidigt på morgonen och stickade oss ner de två timmarna det tog till första stoppet. I vanliga fall brukar jag vara den enda som stickar på bussen, så här kände jag mig inte udda. Alla satt med ett sticke i händerna. Första stoppet var på det gamla linspinneriet Holma-Helsingland i Forsa. Där visades runt av ägaren Margareta Larsson, som driver företaget sedan 2006. Numera spinner de inte längre själva, men bleker, färgar och tvinnar garner som säljs både i Sverige och utomlands. Det var kul och intressant och man kunde riktigt höra historiens vingslag i de gamla lokalerna. Vädret var fantastisk och vi, som inte var inne på visning, njöt av solen eller trängdes inne i deras fabriksbutik där det fanns många fina garner att klappa. Jag gissar att butiken satte försäljningsrekord denna dag och några startade nystandet redan innan vi lämnat fabriksområdet. Och ja, det kom med lingarn hem som ligger och väntar på vad det ska bli...
Vilka broderier

Inspiration till stickmönster?
Efter garnfrosseriet så styrdes kosan till Delsbo och Forsa Forngård. Där fick vi se de fina Hälsingehusen, utsmyckningarna, hälsingetröjor, Delsbosöm mm. Dagen avslutades med middag på en restaurang vid kusten där vi njöt av god fisk i kvällssolen, innan de som fortfarande orkade stickade hela vägen tillbaka till Härnösand.

17 juli 2010

Domino & Danska nattröjor - 2 kurser med Vivian Höxbro.

Mitt prov


Många känner nog till Vivian Höxbro och hennes böcker om dominostickning och skuggstickning, men inte visste jag att hon var en sådan härlig person och en så duktig kursledare. På en blandning av skandinaviska och teckenspråk, och med en stickordlista så höll hon flera kurser under veckan. Jag hade turen att få vara med på två av dessa, Domino – i färg och form och Danska nattröjor. En nattröja var en tröja som kvinnorna i Danmark använde även när de sov. De hade den på sig både natt och dag. Tröjorna är enfärgade och mönstren i rät och avigt samt lite flätstickat. Vivian visade också bilder på gamla tröjor och man fick sticka ett prov.

16 juli 2010

Svampfärgning

Titta vilka fantastiska färger!
Den kurs jag såg mest fram emot var den i svampfärgning med Hjördis Lundmark. Hjördis är ordförande i Svampfärgarsällskapet (där jag är medlem) och har tillsammans med Hans Marklund skrivit boken Färgsvampar och svampfärger som är en bibel om du är intresserad av svampfärgning av naturfiber. Genom att använda noga utvalda svampar så fick vi fram färger från hela färgcirkeln, gult, rött, grönt,blått och violett. Fantastiskt och magiskt var det att se garnet få färg och höra henne berätta om svamparnas egenskaper och se de olika färgnyanser som går att få utan mer kemikalier än alunsalt (används vid gurkinläggning). Svampfärgning går till på samma sätt som växtfärgning. Man kokar svampdelarna innan man sedan sänker ner det förbetade garnet i badet och värmer under en bestämd tid.

15 juli 2010

Traditionella tekniker

Valen av kurs gjorde man redan i anmälan och den första kursen jag hade framför mig var just Märta Stinas bundna stickteknik. En spännande teknik där man binder trådarna på baksidan och kan på så sätt sticka stora mönster utan flotteringar på baksidan. Märta Stina levde i Ångermanland på 1800-talet och försörjde sig på att sticka täcken. En annan teknik som också ger en fin baksida var den som Karin Kahnlund lärde ut i sin kurs där vi fick sticka ett prov inspirerat från en tröja från Ängersjö. Tröjan var stickad i en kombinationen av tvåändsstickat och vanlig mönsterstickning, där mönstertråden på baksidan kan utnyttjas till en mönstring på rätsidan. Här stickade vi på tunna stickor och kastade garnet som man gjorde på 1800-talet. Lite komplicerat och det tog ett tag innan det kändes bekvämt, men så fint det blev. Jag blev mycket sugen på att sticka mig en hälsingetröja om än i annan färgkombination kanske.

13 juli 2010

Nordiskt sticksymposium 2010



 
När jag anmälde mig i början av året, hade jag inte en aning om vad sticksymposium var för något, men kurserna verkade intressanta och en veckas stickande var lockande. Att det sedan skulle vara 140 deltagare från nio länder var inget jag visste då... Jag kom till Härnösand en solig och varm julikväll och blev inkvarterad i ett rum på folkhögskolan där vi både bodde, åt och hade kurser. Av kvinnan jag delade rum med, som varit på flera symposier tidigare, fick jag veta mer om vad ett sticksymposium är. Bakom symposierna står Gavstrik, den nordiska stickföreningen med säte i Danmark, och i år även hemslöjdskonsulenterna i Västernorrlands och Gävleborgs län. Tidigare hade man haft symposier i alla nordiska länder samt Estland och Japan. Syftet är att samla nordbor med stickning som gemensamt intresse för utbyte av stickerfarenheter, sticktraditioner och för att bilda nordiska sticknätverk.

Ganska snart så förstod jag att jag var nybörjare på det här med sticksymposier. Många hade varit på flera innan och det var kära återseenden. När vi kom så fick vi var sin namnskylt och även om det kändes lite konstigt till en början så förstod jag snart varför. Man kommer inte ihåg vad människor heter, man kommer ihåg vad de stickar på. Jag gjorde också misstaget att inte ha med mig en stickning till första frukosten. Här stickades det där det gavs tillfälle, det stickades och skrattades. Det stickades under föreläsningar, under middagar, på rasterna, på bussen, ja överallt. Det stickades och stickades och då vädret var underbart så satt vi ute till sent på kvällarna och de norrländska kvällarna är ju långa och ljusa. Det som var mest fantastiskt var alla möten med fina och trevliga människor, som alla har en sak gemensam - stickningen. Stickningen bygger över alla språkbarriärer. Under ett surr av skandinaviska och engelska så lärde jag känna flera människor som jag inte kommer ihåg vad de heter, inte vet vad de jobbar med, men jag kommer ihåg vad de stickade och jag kommer ihåg deras skratt.

 Temat för årets vecka var Hälsinglands stickade dräkttröjor, färgning av stickgarner och tryck på stickat. Vi fick ta del av detta genom både intressanta föreläsningar och kurser. Vi fick bl.a. kunskap och inspiration om hälsingetröjorna, om att använda färger i stickat och om knypplingen i Hälsningland. Man kunde lära sig, både gamla tekniker som Märta Stinas bundna stickteknik och mer moderna som Vivian Höxbros dominoteknik. Mer om dessa kommer snart...

Jag åkte upp med några pågående stickningar (en lång bussresa kräver sina stickningar) och återvände hem en vecka senare med fler startade stickningar och massor med nya idéer och inspiration. Har du möjlighet att åka nästa år så går sticksymposiumet 2011 till Färöarna. Och får du lika roligt som jag hade, så kommer du inte att ångra dig.